Kemikalieregister – så gör du rätt

Innehåll
Ett korrekt kemikalieregister är grunden för allt kemikaliearbete. Det är också det första som ofta efterfrågas vid en tillsyn från Arbetsmiljöverket.
Men ett kemikalieregister är inte till för myndigheten – det är till för er. Rätt uppbyggt ger det kontroll, minskar risker och gör både riskbedömningar och tillsyn betydligt enklare.
Här går vi igenom hur du bygger och underhåller ett kemikalieregister som uppfyller lagkrav och faktiskt fungerar i vardagen.
1.Vad är ett kemikalieregister?
Ett kemikalieregister (ibland kallat kemikalieförteckning) är en samlad förteckning över alla kemiska riskkällor som hanteras, förvaras eller bildas i verksamheten.
Syftet är att ge en tydlig överblick över:
- vilka kemikalier som finns
- var de används eller förekommer
- vilka risker de innebär för hälsa och säkerhet
Registret är inte ett dokument för pärmen. Det ska användas som underlag för riskbedömning, skyddsåtgärder och det systematiska arbetsmiljöarbetet.
2.Vad säger lagen?
Arbetsgivaren har ansvar för att ha kontroll över kemiska riskkällor i verksamheten. Det innebär i praktiken att ett kemikalieregister ska:
- finnas
- vara aktuellt
- vara lätt att hitta
- kunna visas upp vid behov
Kraven regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska riskkällor, AFS 2023:10.
Enligt AFS 2023:10 ska arbetsgivaren:
- förteckna alla kemiska riskkällor som hanteras eller bildas
- ange datum för senaste uppdatering
- använda samma namn som på märkningen (enligt CLP)
Registret används som grund för undersökning och riskbedömning – utan register blir riskbedömningen ofullständig.
3.Vilka kemikalier ska ingå?
En vanlig fråga är: Måste verkligen allt vara med? Tumregeln är enkel: Om det kan innebära en risk – ska det finnas med. Det gäller inte bara klassiska kemikalieprodukter. Exempel på kemiska riskkällor som ska ingå:
- produkter som är klassificerade som farliga enligt CLP
- produkter utan faroklassning men som ändå kan vara skadliga (t.ex. ämnen med hygieniska gränsvärden)
- material eller varor som avger farliga ämnen vid hantering
- ämnen som bildas i arbetet, till exempel: svetsrök, slipdamm, dimma, ångor eller rök i processer
Vanliga produktgrupper som ofta ska med:
- rengöringskemikalier
- oljor, fetter och smörjmedel
- färger, lim och lösningsmedel
- skärvätskor och processkemikalier
- gasflaskor och aerosoler
Produkter som vatten eller helt ofarliga hushållsprodukter utan riskklassning behöver normalt inte tas med.
4.Vilken information ska registret innehålla?
Ett användbart kemikalieregister innehåller mer än bara ett produktnamn. Informationen ska räcka för att förstå riskerna och kunna arbeta säkert.
För varje kemisk riskkälla ska följande framgå:
- namn på riskkällan (samma namn som på märkningen)
- vilken typ av fara den har
- var den förvaras, används eller förekommer
- om det finns ett hygieniskt gränsvärde
- om det finns andra särskilda regler som gäller
- datum då informationen senast uppdaterades
För kemiska produkter bör registret även innehålla:
- leverantör
- användningsområde
- faroangivelser (H-fraser)
- skyddsåtgärder (P-fraser)
- länk till aktuellt säkerhetsdatablad (SDB/SDS)
Registret kan vara digitalt eller i pärm – det viktiga är innehållet och tillgängligheten, inte formatet.
5.Vanliga misstag att undvika
- registret uppdateras inte när produkter byts ut
- kemikalier listas utan koppling till plats eller arbetsmoment
- gamla eller felaktiga säkerhetsdatablad används
- registret finns – men används inte i riskbedömningar
- flera listor finns, men ingen samlad överblick
Ett kemikalieregister som inte speglar verkligheten ger falsk trygghet och leder ofta till krav på åtgärder.
6.Hur ofta ska registret uppdateras?
Lagstiftningen anger inget fast intervall. I praktiken gäller en enkel princip: Registret ska alltid spegla verkligheten.
Det innebär uppdatering när:
- en ny kemikalie tas in
- en produkt tas bort
- användningsområde eller plats ändras
- ett nytt eller uppdaterat säkerhetsdatablad kommer
Ha tydliga rutiner – då blir uppdateringen en naturlig del av arbetet.
7.Så förenklar Chemora arbetet
I Chemora byggs kemikalieregistret upp direkt från säkerhetsdatablad. All information samlas, struktureras och kopplas till rätt platser – utan dubbelarbete.
Med Chemora får du:
- automatisk inläsning och strukturering av SDB
- tydlig koppling mellan kemikalie, plats och användning
- alltid uppdaterad information
- snabb överblick inför tillsyn
- en stabil grund för riskbedömningar och åtgärdsarbete
Du behöver inte vara expert – systemet guidar dig rätt.
8.Sammanfattning
Kort sammanfattning
Ett korrekt kemikalieregister:
- är ett lagkrav för alla verksamheter med kemiska riskkällor
- ska innehålla namn, risker, plats, gränsvärden och säkerhetsdatablad
- ska hållas uppdaterat i takt med att verksamheten förändras
- är grunden för riskbedömning och ett fungerande arbetsmiljöarbete
Ett kemikalieregister handlar inte om att göra det krångligt. Det handlar om kontroll, trygghet och struktur – så att ingen far illa på jobbet.
Relaterade artiklar

Riskbedömning av kemikalier – steg för steg
En praktisk guide som visar hur du gör en korrekt och tillsynsnära riskbedömning av kemikalier – steg för steg, enligt gällande lagkrav.

Vad kräver Arbetsmiljöverket?
En genomgång av hur du uppfyller kraven i AFS 2023:10 och skapar ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

Vad är PRIO-databasen – och hur arbetar du praktiskt med PRIO och substitution?
En fördjupande guide till PRIO, harmoniserad klassificering och hur du genomför ett systematiskt substitutionsarbete.


