Riskbedömning av kemikalier – steg för steg

Innehåll
Att riskbedöma kemikalier är ett lagkrav – men också ett av de viktigaste verktygen för att skapa en trygg arbetsmiljö. Den här guiden visar hur du gör en korrekt och tillsynsnära riskbedömning, steg för steg, utan onödig teori.
Guiden passar dig som är kemikalieansvarig eller arbetsmiljöansvarig på sidan av andra arbetsuppgifter och vill känna dig trygg i att arbetet håller vid både vardag och tillsyn.
1.Varför måste kemikalier riskbedömas?
Enligt arbetsmiljölagstiftningen ska arbetsgivaren bedöma riskerna med alla kemiska produkter som används i verksamheten. Det gäller oavsett om produkten är farligt klassad eller inte, nyinköpt eller har använts länge.
- Klassade och oklassade kemikalier ska riskbedömas
- Små mängder omfattas också
- Riskbedömningen ska vara dokumenterad och aktuell
Vid tillsyn tittar Arbetsmiljöverket ofta på om ni kan visa att ni känner till riskerna, har vidtagit rätt åtgärder och följer upp arbetet över tid.
2.Vad är en riskbedömning?
En riskbedömning är en strukturerad genomgång av vad som kan gå fel, hur allvarligt det kan bli, hur sannolikt det är och vilka åtgärder som krävs för att minska risken.
För kemikalier handlar det ofta om exponering via inandning, hudkontakt och stänk i ögon – samt risk för brand, explosion eller oönskade reaktioner.
3.Identifiera kemikalien
Börja med att säkerställa att du har rätt produkt och ett aktuellt säkerhetsdatablad (SDB). Utan korrekt SDB går det inte att göra en tillförlitlig riskbedömning.
- Produktnamn och leverantör stämmer
- Senaste versionen av SDB finns sparad och är lätt att hitta
- Var produkten används (plats/avdelning) är tydligt
4.Identifiera kemikaliens faror
I SDB framgår vilka faror som är kopplade till kemikalien. Titta särskilt på faropiktogram (GHS-symboler), faroangivelser (H-fraser) och om produkten innehåller CMR-ämnen.
CMR-ämnen är ämnen som kan vara cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska. Om ni har CMR i verksamheten behöver riskbedömning och åtgärder ofta vara extra tydliga.
5.Beskriv hur kemikalien används
Risker uppstår i användningen – inte bara i produkten. Beskriv därför hur kemikalien hanteras i praktiken.
- Vilka arbetsmoment kemikalien ingår i (t.ex. rengöring, applicering, blandning)
- Hur ofta arbetet utförs
- Hur länge exponering kan pågå per tillfälle
- Vilka personer/roller som utför arbetet
6.Bedöm exponeringen
Bedöm hur personalen faktiskt kan exponeras. Var realistisk och utgå från hur arbetet görs i vardagen – inte hur det ”borde” göras.
- Inandning av ångor, dimma eller damm
- Hudkontakt (stänk, spill, hantering utan barriär)
- Stänk i ögon
- Spill, läckage och oavsiktliga utsläpp
7.Värdera risken
Värdera risken genom att väga samman hur allvarlig en möjlig skada är och hur sannolik exponeringen är. Resultatet kan delas in i exempelvis låg, medel eller hög risk.
Det viktigaste är att bedömningen görs konsekvent och att den leder till åtgärder när risk finns.
8.Bestäm skyddsåtgärder
Om risk identifieras ska den minskas så långt det är rimligt. Prioritera tekniska och organisatoriska åtgärder före personlig skyddsutrustning.
- Tekniskt: ventilation, punktutsug, inkapsling, doseringsutrustning
- Organisatoriskt: rutiner, instruktioner, utbildning, begränsad åtkomst
- Personligt: handskar, visir, skyddskläder och andningsskydd (sista steg)
9.Dokumentera och följ upp
Riskbedömningen ska vara skriftlig, sparas och kunna visas vid tillsyn. Den ska också uppdateras vid förändringar (ny produkt, nytt arbetssätt, ny plats) och följas upp vid tillbud eller olyckor.
10.Vanliga misstag att undvika
- Att bara spara SDB utan att göra en faktisk riskbedömning
- Att kopiera gamla bedömningar utan att kontrollera användningen
- Att identifiera risker men sakna åtgärder och ansvarig
- Att inte uppdatera dokumentationen när något ändras
11.Hur Chemora hjälper i praktiken
Chemora stöttar dig genom hela processen: från att tolka säkerhetsdatablad och fånga relevanta risker till att skapa tydlig dokumentation som går att följa upp. Du behåller kontrollen – Chemora hjälper dig göra arbetet konsekvent och enklare att hålla aktuellt.
Kort sammanfattning
- Riskbedöm alla kemiska produkter som används – inte bara de som känns “farliga”
- Utgå från hur kemikalien används i verkligheten (plats, moment, frekvens)
- Bedöm exponering (inandning, hud, ögon) och värdera risknivå
- Sätt åtgärder som minskar risken – helst tekniskt/organisatoriskt först
- Dokumentera, följ upp och uppdatera när något förändras
Relaterade artiklar

Kemikalieregister – så gör du rätt
En praktisk guide för hur du bygger och underhåller ett korrekt kemikalieregister enligt Arbetsmiljöverkets krav.

Vad kräver Arbetsmiljöverket?
En genomgång av hur du uppfyller kraven i AFS 2023:10 och skapar ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

Vad är PRIO-databasen – och hur arbetar du praktiskt med PRIO och substitution?
En fördjupande guide till PRIO, harmoniserad klassificering och hur du genomför ett systematiskt substitutionsarbete.


